Historiska institutionen
Lunds universitet

Temakurs: Platon, Aristoteles och Internet
Historieskrivningens början

Herodotos

Herodotos från Halikarnassos levde omkring 485 - 425 f Kr. Han brukar kallas "historieskrivningens fader". Det stora verket Historia var egentligen en blandning av geografiska och etnografiska iakttagelser blandat med historiska notiser. Tiden bakåt sträcker sig endast ca 100 - 150 år. Det som ändå ger verket en historisk dimension är perspektivet: samtiden får nämligen sin förklaring genom den historiska betraktelsen. Han söker, menar Ronny Ambjörnsson, "mönster i händelseförlopp" och vill "kombinera dessa till en sammanhängande berättelse". Han ställer stora frågor: Hur ser världen ut? Hur ser dess folk ut och varifrån kommer de? Vad orsakar krigen? Han vill t ex förklara orsakerna till just krigen mellan de grekiska folken och de öster därom belägna områdena, främst perserna. Den orsakskedja han bygger upp blir i huvudsak kronologisk. Det nyss genomlidna får sin förklaring om vi vet vad som tidigare timade. Blicken för det historiska blandas med blicken för det etnografiska. Som en röd tråd genom verket går också skillnaden mellan den grekiska kulturen och barbarernas. Den grekiska kulturen stod fr o m omkring 400-talet f kr för förfining och civilisation. Barbarernas kultur stod då för motsatsen; tyranni och brist på förfining. Innan dess hade det grekiska ordet barbar helt enkelt betytt folkslag som talar obegripligt, som babblar. Det är genom hela framställningen det grekiska som är det normala. De andra bebodde främmande kontinenter och ju längre ut i preferin vi kommer desto mer skrämmande blir dess varelser. Eftersom hans berättelser är fyllda av handlande människor som gör sina val och avgör sina öden, kommer han något omedvetet att beröra de drivkrafter som får människor att handla såsom de gör. Det går inte att komma undan frågor som har med moral och etik - med ont och gott - att göra.

Uppgift:

Gå till Herodotos book 2 och redogör för hans skildring av Egypten. Reflektera också över hans metod.

 

Thukydides

Thukydides, som levde åren 460 - 399 f Kr, framstår i än högre grad som en medveten historieskrivare. I hans arbete om kriget mellan Athen och Sparta - det s k Peloponnesiska kriget - låter han det historiska perspektivet vara än viktigare än det var för Herodotos. Han har i jämförelse med denne endast få geografiska och etnografiska iakttagelser. Gudarna spelar heller ingen roll i hans framställning. Det är hos Thukydides istället de stora statsmännen och generalerna som fattar de ödesdigra besluten, och de fattar dem mot bakrund av vad som tidigare hänt. Han betonar således individens roll i historien. Författaren var själv befälhavare i det krig han skriver om, men försöker omformulera sitt krigiska engagemang till en mer kyligt vetenskaplig beskrivning av kriget och dess orsaker. Han kommer därför osökt att behandla ämnen som de historiska drivkrafterna. I krigets verklighet bryts snart idealen ner och de enda varaktiga drivkrafterna blir egennyttan och egoismen.

Uppgift:

Gå till Thukydides 1. 1-23 och försök fånga hans vetenskapliga metod.

Gå sedan till Thukydides 2. 47-55 och skildra hans beskrivning av pesten i Athen.

Gå slutligen till Thukydides 3. 69-85, som skildrar kriget i Korcyra, och besvara följande frågor:
1) Hur ser man hans historiska perspektiv?
2) Vilken roll spelar individen i hans historieskrivning?
3) Vad säger han om drivkrafterna i historien?

Du kan ha hjälp av följande länk:
http://www.perseus.tufts.edu/Thucydides/


Arbetet skall i god tid före sista seminariet publiceras på Internet. Du kan antingen sända in det med e-mail, lägga en diskett i postfacket på Historiska institutionen eller sända disketten med vanlig post. Deltagarna i varje annan grupp som deltar på kursen skall kommentera arbetet. Detta kan ske genom att sända ett e-mail till mig, lägga en diskett i postfacket eller sända en diskett med vanlig post. Det går också bra med en papperskopia.


Send comments to webmaster
© Hist inst, LU
Last updated: 1998-08-14